det här är fan inte rättvist, but thats just it. världen är inte rättvis och kommer aldrig bli. och även fast jag vet det har jag så jävla svårt att acceptera det och inte bli förbannad. för det är egentligen det jag blir, riktigt jävla förbannad. för jag hatar det här, även om jag inte visar det betyder det inte att det inte finns där? för till och med du kan ju inte vara så dum i huvudet att du tror att jag är glad? det är fan inte rättvist, jag fick ha min pappa i 14 år, mamma har haft sina föräldrar i snart 50, hur fan får man det att gå ihop? när någon kommer på det så berätta det då för mig. men jag vet ju att det inte finns något svar, för världen är ju inte rättvis, det vet jag ju. men jag önskar att det vore det, önskar så jävla hårt att jag börjar tro. men världen är inte rättvis. det vet jag ju.