death will catch us alive, and i'm scared to death


kärlek

SVERIGE ÄR I VM-FINAL FÖRFAN!

 


I wanna start a fire, I wanna burn tonight

antingen är jag sjuk i huvudet eller så är det något annat. men jag vill göra något, jag vet inte vad, slå sönder något, sätta eld på något, skrika på någon allt jag känner. jag vet inte men något som gör att jag får ur all jävla ilska, för det är egentligen det jag är, arg, förbannad och sur. men egentligen inte lika ledsen längre. och personligen så tycker jag att det är skönt att få ha sönder något, slå något eller något liknande istället för att sitta och prata. ajaaaaaaa. care typ.

but history has shown us that when times are getting hard it's time for us to grow and see exactly who we are



the morning after the storm is always brighter than the rest.
specially when you know you past your test.
but the tests are only standardized
in a little public school where they've giving you all the answers
and prepared you with the rules.
and I don't think that life on earth is set up quite the same.
it's every man out for himself.
until we make things change.


i know i'm not the one you thought you knew back in highshool


alltså va? är du efterbliven på heltid eller? jag har inte sagt att INGEN vet om min hemliga blogg som du kallar det. och även om jag hade det så var det väl för i helvete så att ingen visste om den då? och vad har du för problem med att andra vet om min blogg för och vem fan är du egentligen?

I'm sick of being alone, of being nobody but most of all, i'm sick of having nobody

jag har lärt mig att inte lita på folk, att inte släppa folk in på livet.
för det gör bara ont när dom sen är borta.
people always leave


hjälp mig flyga

berätta för mig, alla lögner.
gör det så att jag tror på dom.
annars kan jag inte andas mer.
den här tystnaden gör mig döv.





no one else can speak the words on your lips, drench yourself in words unspoken

jag talar ut

be careful what you wish for, 'cause you just might get it all


okej, för det första så är jag världens klantigaste människa. vaknade imorse av att anna ringde och frågade vart fan jag var eftersom att jag inte var på bussen och var inte i skolan när hon kom dit. och jag vart fett förvirrad och tyckte att hon var sjukt konstig för jag trodde att det var söndag. och när jag äntligen fattade att det var måndag och jag skulle till skolan så fick jag fett med panik. men aja det löste sig eftersom att jag har världens bästa morfar. sen för det andra så fick jag prata med maja idag och vi snackade väl ut om lite grejer som gjort så att jag har varit typ sur/ledsen/irriterad/arg whatever nu ett tag. så det var asskönt. för sålänge jag har maja, anna, manda, amanda, ia och emelie så är jag okej.

i just can't keep living this way so starting today i'm breaking out of this cage


försökte börja på en ny design, kom typ halvvägs, eller inte ens det och nu laggar blogg.se så det går liksom inte att ändra något i menyn. fuck them. får väl fortsätta imorrn, eller så kanske det börjar funka snart, får se. men kan ju fixa klart allt annat typ, om jag orkar. annars hade jag tänkt gå och lägga mig, kolla lite på tv och förhoppningsvis kunna somna. det brukar ju inte funka så bra oftast. att somna alltså. skitsamma, nu sitter jag bara och skriver massa skit som ni inte kan vänta med att skriva ner i era carebooks, aja who gives a fuck, inte jag iallafall.

tell the world, i'm not coming home


lets pretend everything is alright.

hemkunskapsläxan är snart klar, jag har bara en del kvar att göra. men den kan jag inte göra innan jag har vart i skolan och hämtat en grej så just nu slipper jag. fett skönt. imorgon har jag inte planerat någontiiiing, eller jo jag ska se bigbrother. but that's it.


i'll be okey, just not today, tomorrow or the day after that

det blir ingenting ikväll, fan också. aja, det kommer fler gånger. men just nu när jag inte orkar vara hemma, inte orkar med allt här, och bara vill glömma allt för en kväll. ja då skiter det sig för att jag inte har någonstans att sova. men det är okej, jag klarar mig. I always do. även om jag inte vill. jag är van.



trust noone -cause then noone will let you down.


helvete helvete helvete helvete helvete helvete helvete

sitter på golvet och försöker göra klart min hemkunskapsuppgift. men har knappt börjat och den ska vara inlämnad på tisdag. det är liksom den uppgiften som avgör hela mitt betyg och med tanke på att jag knappt varit på hemkunskapen någonting den här terminen så är den här uppgiften ganska svår. dels för att hemkunsk suger så jävla hårt och man blir fan sjukt deprimerad och dels för att aa, det suger rövhål. jag fattar dessutom inte poängen med hela skiten. liksom vem fan bryr sig om jag kna planera middag och lunch för tre dagar? som att jag kommer göra det när jagblir äldre eller? jo kanske om typ tio år men då är det ju inte alls lika krångligt som det här skiten. så jag pallar inte. mamma får bli hur jävla förbannad hon vill för hon kommer ändå inte vara argare än jag är på den här fuckingäckelböguppgiften. suger så jävla hååååååååååååååårt och blir så jävla aaaaaaaarg.

trust noone -cause then noone will let you down


vet inte vad som hände, men det brukade vara vi. vi tre. men sen gick något fel någonstans. och nu är det ni fyra. jag backar, för jag vetifan om ni ens vill ha mig där. eller rättare sagt, jag vill inte vara där när det är såhär. det var vi mot allt, jag älskade er så in i helvete. men jag är trött på att folk ska "ta" er ifrån mig. men det värsta är att ni inte märker det själva, för ni är ju asglada att ni blivit kompisar med dom igen, men jag klarar inte av det. förlåt, men jag gör verkligen inte det. hata mig inte.

trust noone -cause then noone will let you down

och nej, ingen av er som läser det här vet vad det handlar om. det handlar inte om er, så missförstå inte och bli sura nu va.

p.s valborg kommer suga getkuk.


jag är ingenting




egentligen borde jag ha vant mig nu, vant mig med att inte må bra, att vara ledsen, ha ångest och med alla rösterna inne i huvudet som skriker på mig. som skriker hur jävla dum i huvudet jag är och att allt var mitt fel, att om jag bara hade brytt mig lite mer ifrån början hade ingenting av det här hänt. men det har jag inte. inte ännu iallafall. men eftersom att det troligen alltid kommer vara såhär så kommer jag att vänja mig, det tar bara lite tid. helvete alltså, jag brukade vara en sån som aldrig grät, som alltid var glad och oftast positiv. vad fan hände med henne? jo livet hände. världen är fan inte rättvis någonstans och jag kom sist, drog nitlotten, hamnade på botten och vad fan man nu säger. för där nere är jag nu. på botten. där kommer jag stanna, inte för att jag vill. utan för att jag inte vet hur jag ska ta mig upp. och när jag lyckas komma på det kommer jag vara ännu mer svag, för svag för att ta mig upp. det bara är så.

- jag kommer aldrig mer bli mig själv.

det här är inte jag och jag kommer aldrig mer bli mig själv




dagen orkar jag inte prata om. den har inte varit dålig men inte bra heller. den har bara varit. precis som vanligt. imorgon hade jag tänkt åka och kolla på mitt gammla fotbollslags första match, dels för att jag saknar det och dels för att plåga mig själv. för att det är något jag gillar att göra. plåga mig själv. och har ni tur tar jag med kameran så får ni massa bilder på den mest underbara sporten i världen när jag kommer hem.

-jag kommer aldrig mer bli mig själv.

i'll like you until you give me a reason not to like you



det här kommer bli en bra dag, det känner jag på mig. det måste bli en bra dag! det får inte gå åt helvete. då vet jag inte vad jag gör.

bort från verkligheten.

jag behöver dig

du sa att du skulle finnas där när jag behövde dig. men vart fan är du då? nu när jag behöver dig som mest.

förlåt om du hatar mig, men jag älskar faktiskt dig. mer än allt annat. kent

tävlingen



justfan, tävlingen ja. det var ingen som hade rätt. emma var väl den som var helt klart närmast mene, inte exakt det jag ville få fram.

det rätta svaret skulle vart: she's the man, för att den är den enda som inte har något med indien att göra.

resa långt här ifrån, låt oss bli dom som försvann.


bilden är tagen och lånad av sara
bort från verkligheten.

vet att jag inte bloggat men jag har haft lite annat för mig.
helt galet i fredagskväll, men sjukt kul. somnade väl halv fem och vaknade halv nio. härligt. ajhue. så igår när jag kom hem så somnade jag klockan sex typ, jävlar ja. och har sovit ända till nio. var jag trött eller? :)


Tidigare inlägg Nyare inlägg